Jag åkte aldrig med till djursjukhuset. Jag pallade inte. Jag hade mina aningar att det var slutet för min katt. Han kunde inte kissa. Andra gången det hände. Isabella  och min assistent åkte. De fick komma in akut. Det var lördag den 30 augusti 2025. Han kunde inte kissa och fick åka in akut. Isabella ringde vid 23 med veterinären. Han behövdes opereras. Det skulle kosta 25.000 att få katten på fötter igen. Däremot var det ingen garanti att han inte fick återfall. Jag bad att få diskutera med Isabella utan veterinären. Vi vägde riskerna mot kostnaderna. Jag trodde hon ville behålla honom men hon insåg riskerna av fortsatta lidandet. Jag lyssnade på hennes resonemang och vi kom fram till att låta honom dö. För att få frid från smärta.

Katten Lillebror var en social katt med stor aptit på livet. Hittade alltid sin plats i händelsernas centrum och krävde uppmärksamhet. Han kunde öppna en dörr genom att hoppa upp på handtaget. Han var stressad av sin storebror som kunde läxa upp honom.

 Storebror Bengali är totalt det motsatta i temperamentet. En kattbuddha som mediterar. Lillebror ville leka. Bengali var kunde slicka på honom. Bita honom i röven. Lillebror skrek och sprang ifrån Bengalis sadism.

Katter är inte alltid söta och gulliga djur.

Lillebror krävde varje morgon att få gå ut på balkongen. Gick stolt på räcket och hoppade över till grannens balkong. Trots att grannens var rädd för katter, trots att vi påpekade att schasa iväg honom, så gjorde dom inget. Till en början hade vi nätat in balkongen men Lillebror  jobbade frenetisk och gjorde hål och rymde. Det tyckte Lillebror var bra och smet ut på deras balkongen när jag skulle lämna hemmet. När jag kom tillbaka var han sur på mig. Katter förstår inte orsak och verkan förutom när det gynnar de själva. Det finns människor som är likadana.

Det jag saknar mest är hans bestämdhet att få kel, mat på bestämda tider. Han låg på mitt skrivbord när jag arbetade.

En fin katt som tyckte om att bitas. Tugga på saker. Han borde varit en utekatt som tog hem presenter till mig. Visserligen tog han småfåglar på balkongen. Skicklig jägare.

Jag tror att Lillebror var stressad av Bengalis mobbning som till slut kostade honom livet.

Naturligtvis anklagar jag mig själv men vad hjälper det?

Det blir tomt efter Lillebror. Någon som fattas. Tiden läker inga sår. Man lär sig leva med dem. Jag lägger denna förlust tillsammans med mina andra. Hål som behöver fyllas med annat.

Bengali verkar tycka om att vara herre på täppan. Han sörjer nog på sitt sätt.

”Nu är Lillebror hos mamma” sa Isabella.

”Ja , då har hon inte så långtråkigt” sa jag.